Pirrigt virrvarr och att få bli hans

publicerat i Allmänt, Bröllop, Familj;
 
 
Idag är det två år sedan jag gifte mig med min stora kärlek. Två år sedan jag vaknade med ett lyckligt pirrigt virr-varr i magen, ett pirr likt julaftonsmorgon-pirret man hade som liten.
 
 
Hela dagen fortsatte i julaftons-pirr-anda, fast mitt i sommaren och den stora väntan på att få bli hans, på riktigt. Hans fru
 
 
Nära och kära samlade. En kärleksfest. 

 
Vi ville ha ett idylliskt, mysigt midsommarbröllop hemma, i vårt paradis på jorden. Och tänk att det fick vi, så magiskt som det kan bli. 
 
 
Vigsel mitt i Miltons lunchvila, då får man ta igen sig lite på pappsens axel. 
 
 
Sen var det äntligen dags! 
 
 
"Du får nu kyssa bruden..." 

 
Lyckobubblor och utgång till ljuvmusik från livebandet. 

 
Denna känslan. Nygifta! Skål på det! 

 
Vet ni vad jag tror att vi står och småskrattar åt här? Att jag och Nikita, precis samtidigt under vigseln, kom på att jag inte fått med mig brudbuketten ut och hur vi ger varandra en blick typ i stil med 

"shiiit! Buketten!! Skynda hämta!!!" 

Haha! Eftersom jag höll hårt i pappa som ledde mig och mina nervösa spagettiben fram till altaret så hade jag inte en tanke på buketten, men vi upptäckte detta bara någon minut in i vigseln, som tur är. 

 
När smilbanden fått kramp efter all korttagning och poserande så tappade vi det för någon sekund.

 
...okej, en seriös till då! Bara för att få detta dreamteam förevigat på en fin bild. 

 
Två år. Vår andra bröllopsdag, så himla glad över att få kalla honom min man. Min min min. 

 
Ett glädjeskutt för en lyckad vigsel och bröllopsfotografering, vidare mot.... middag! Ganska vrålhungriga här, även om det inte syns på oss, men när nerverna började släppa så kom hungern krypandes. 

 
Syns det att grabbarna (Jack och hans bestman Oscar) stod för uppläggningen av köttet? Haha, de var SÅ stolta över att de fick plats med allt på en och samma bricka. Den blev omtalad bland gästerna. Det syns inte lika bra på bild men berget var högt, och stabilt, oerhört stabilt, haha. 


Åh vad jag önskar att man kunde återuppleva denna dagen igen och igen och igen!  

Vi har sagt att det var så kul att gifta sig så vi ska förnya våra löften och göra om det var femte år för att det var så himla roligt, så nu är det bara tre år kvar då, wohooo! Puss på kärleken och för min och min mans bröllopsdag, må det bli många många många till älskling 

Alla bilder i detta inlägg är tagna av vår fantastiskt duktiga bröllopsfotograf Malin Stolt.