Jag trodde verkligen att jag skulle återuppleva förra årets galna separationsångest till sommaren. Men helgens regnväder och försmak av hösten fick mig faktiskt att istället längta lite. Luften på dagens promenad var alldelles klar.
Och ikväll tände vi lamporna i fönstret. Mysigt.
Mörkret och rusket bjuder även upp till pyssel! Idag dammade jag av den gamla ljusslingan som hängt och skräpat i källarhoppet (ett utrymme vi har under vår trapp till övervåningen och påväg ner till källarn, förr fick man
hoppa över källartrappen för att ta sig dit, därav namnet) plockade fram min påse med vadd och en tub Karlsson klister.
Milton var med och "klistrade moln" som han kallade det. De blev olika stora, mer eller mindre fluffiga och alldeles perfekt operfekta. Älskar at göra sånt här typ av pyssel som liksom inte kan bli så fel. Moln kan ju se ut precis hur som helst.
(Obs! Min slinga blir inte varm, var noga med att kolla upp det om ni vill göra en egen)
Det blev en liten slinga med lysande mini-moln på barnens lekrum. Ska eventuellt piffa ytterliggare med lite flygplan och drakar kring den har jag tänkt.
Nu kommer årstiden när alla lamporna, ljus och slingor kommer till användning igen efter många veckors vila. Det är tur att varje årstid har sin charm. Jag älskar att bo i ett land med variationer, då hinner man liksom uppskatta
alla och även spy galla på de ibland (ja jag syftar på marsvädret med slask).
Ha fin kväll!