Hjärtskärande för hönsmamma

publicerat i Allmänt, Barnrum, tankar;
(null)
En myshörna i Minelles rum 

Jag minns så väl BVC-sköterskans ord när vi skulle ta tremånaders-vaccinet på Milton "det är klart att han blir ledsen, det är ju första gången i livet som någon är elak mot honom". Så himla sant och så himla hjärtskärande. Idag var det Minelles tur. 

(null)

Antingen så hade jag glömt hur nervös jag var inför Miltons sprutor, eller så var det just för att man gjort det tidigare som man visste någonstans i själen, hur hjälplös man känner sig som mamma när de sticker ens barn med onda sprutor. Jack fick vara lugnet i familjen idag och tog ledigt från jobbet för att kunna vara med. Det gick iallafall bra för lillsmulan idag, nu är det gjort och storebrorsan var också med på plats som hjälpte till att avleda tårarna med lite Buzz lightyear. 

(null)

Vi pratade om det senast igårkväll jag och Jack, det här om rädslan för att våra barn ska stöta på fel personer i livet och att någon ska såra dem (nej inte med en vaccinationsspruta kanske, det är ju i all välmening). Jag skulle bara vilja hålla dem i varsin hand varje dag, varje minut, livet ut. (Varning för hönsmamma!)  Åh vad jag hoppas att de är uppmärksamma med människor de möter genom livet, och inte går på allt för hårda nitar. Ibland undrar man vad man gett sig in på, bara tanken på att någon av dem ska slå sig eller bli sårad gör att det knyter sig i magen. 

Är man mamma så vet man på riktigt vad både oro och kärlek innebär 
Mina älskade hjärtan.

Tusen känslor i en kropp...

publicerat i Milton, Ord, tankar;


Glädje. Förväntan. Nervositet. Ledsamhet. Förtvivlan. Tacksamhet. Ja inte riktigt tusen kanske, men många känslor på en och samma gång i en enda lite kropp...


Idag har jag "jobbat". Jag har varit på nya jobbet & planerat & pratat ihop mig lite med kollegorna. Även fast det bara vart en halvdag så är jag S Å trött! Mycket att ta in och bara det att sitta vid ett skrivbord & fokusera i flera timmar är ovant efter en lång mammaledighet.


Det är verkligen med blandade känslor jag känner att min lilla lilla bebis snart fyller ett, vilket innebär att jag börjar jobba & han börjar så småningom på dagis.


Men efter idag är jag mer taggad än någonsin på höstens utmaningar med nya jobbet, superduper kollegor & jag vet att lillfisen kommer att trivas så bra med att få leka av sig med andra barn, han älskar ju det och är så social av sig. Men jag kommer trots allt verkligen att sakna våra hela dagar ihop! Får hoppas att det är som de andra erfarna dagisbarns-föräldrar sagt som jag pratat med - Att man får istället all mystid ihop & att man verkligen får kvalitétid med barnen när man kommer hem på eftermiddagarna & helgerna.


Tur att Jack ska vara lite pappaledig med skrutten först, så hinner jag vänja mig lite innan vi "lämnar bort honom" på dagis. Först & främst ska familjen ha en hel sommar ihop!


Mammaledigheten har verkligen varit det bästa året i mitt liv, och jag antar att jag har en väldigt tillfreds & gosig bebis att tacka för det

Något vackert&viktigt

publicerat i Milton, Ord, tankar;


Läste en så fin mening häromdagen, som får mig att vilja skriva lite personligt och vad jag tycker är viktigt.

För varje kvinna som hatar sina bristningar på magen finns en annan kvinna som inte önskar sig något hellre.

Och det fick mig att tänka en extra gång. Jag vet att jag beklagat mig till Jack över att min rumpa försvunnit efter graviditeten, magen blivit lite mjukare...

Men, så har jag istället snabbt därefter kommit på vad jag, vi, faktiskt fått utav det. Vi har fått vår älskade Mille. Och då blir en platt rompa & degig mage så himla obetydligt. Och att sedan läsa denna text så får man ännu ett skäl till att istället vara stolt över sin kropp och vad den faktiskt åstadkommit. Det är inte alla som får turen att kunna bära, föda eller överhuvudtaget kunna få ett barn.

Många som kämpar & längtar efter barn, och varför ska jag då klaga över något så fjantigt som en lite mjukare mage än tidigare?!

Vi hade turen, och jag är så tacksam för det, varje sekund med Milton, vår son ❤️